Idag har jag haft ledigt från jobbet. Sov till halv ett, lyssnade på musik och hade det gött i min ensamhet i väntan på St.Patricks day-öl på eftermiddagen. Kom aldrig till ölen, men idag var det inte mig emot. Istället fick jag sms från Jesper som erbjöd mig en plats på dagens tur med hundspann. Jag blev hämtad vid halv tre-tiden och vi åkte till hotellet för att invänta turistgruppen som skulle följa med. När vi väntat i cirka tjugo minuter fick Jesper besked om att turisterna som bokat turen inte ens checkat in på hotellet än. Jesper suckade uppgivet, sa "this is why I allways bring this with me" och drog fram ett bigpack med Toblerone.

      Efter lång väntan anlände den lilla gruppen på fyra kineser och när vi väl var packade och klara att fara till hundgården var vi 45 minuter försenade. Kineserna berättade att de just flugit i över tjugo timmar till Svalbard ENDAST för att åka hundspann. De skulle alltså redan i kväll flyga vidare till fastlandet för att fortsätta sin speed-trip i Norge i två veckor. Snacka om pressat schema. Det första de frågade var "can you show us the polar bears to day?" Jag kände en enorm tacksamhet mot livet att jag inte är guide på Svalbard.

      Att köra hundpann var inte så svårt i sig. Det var mest bara att stå och hålla koll så att hundarna inte skadade sig eller trasslade in sig i varandra. Om man av någon anledning ville eller behövde stanna så ställde man sig på bromsen, sa "Wööööoohh" och kastade ett litet ankare i snön. Detta var väl det enda "krävande" momentet, men det hann gå fel många gånger innan resten av ekipaget förstod vad "DON'T EVER LEAVE THE BREAK!!!!" betydde. 

      Själva turen var bra, hundarna underbara och naturen var fortfarande fantastisk. Men det bästa med dagen var nog att jag fick spendera den med fyra galna kineser.

En dansk, en nederländare, fyra kineser och en svensk i en monstertruck på Nordpolen. <3

Någon av alla hundar med Star wars-namn. Det gäller att ha fantasi när man ska ge namn till hundratjugo hundar.

Passade på att posa lite på utedasset. Fara för isbjörn!

Glad tjej och glada hundar. :)

/M

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Så var jag här igen. Rastlöst vridande, snurrande, åmande, runt runt i sängen. Ilsket stirrande på de rostiga rören i taket, frenetiskt ryckande i det provisoriskt upphängda lakanet som skulle skydda mig från den förbannade solen som aldrig ...

  Orkar inte längre röra mig. Inte skriva, inte träffas. Bara tänka. Har blivit en maskin och som en maskin går jag till jobbet, ler som jag har lärt och går hem. Äter, sover, vaknar. Upprepar. Liksom ett handikappat barn sitter jag i mitten av l...

  Foto: Stan Honda      Sedan jag lämnade Longyearbyen den 15:e december så har jag upphört existera. Skulle man kunna tro, när man läser min blogg. Men det stämmer inte. Jag existerar, lever, ångar och pulserar, mer än någonsin. Jag har bara...

                "Bam! Bam! Bam! Dunk! Dunk! Smock!" vaknar halv fem på morgonen och vet inte om jag ens sovit. Någon jävla tjomme står och rycker i vår rumsdörr medan tre andra går berserk i trapphuset och en femte retarderad står och gapar i...

Nu ligger vi äntligen i vår rökstinkande säng på ett halvsunkigt hotell i Amsterdam. Resan hit gick bra,trots Malins och toves oslagbara mitchmatch. Två yra hönor som älskar att prata politik och dricka kaffe när vi egentligen borde stå och köa vid g...