mitt ord min kropp

Alla inlägg under mars 2014

Av mittordminkropp - 23 mars 2014 18:45

 


FAN vad jag blir provocerad av det här samhället. Så fort man öppnar en sida på internet så blir man översållad av porr och dejting och köp-en-tjej-reklam- allting riktat till MÄN i syfte att trycka ned kvinnor. Jag blir så arg att jag mår illa och det beror FRÄMST på att ingen verkar reflektera över detta eller tycka att det är konstigt. Att killar och män helt ogenerat är med i facebookgrupper som endast innehåller bilder av utvikningstjejer är inget konstigt, "för dom är ju grabbar" och "tjejer kan ju göra likadant". Fast det KAN VI INTE. För hela det här samhället är uppbyggt AV män FÖR män och därför är utbudet av utvikningsbilder på facebook också därefter. Missförstå mig inte, jag är inte arg för att jag berövats "rättigheten" att kunna bläddra bland miljarder penisar på facebook, utan det är den förbannade orättvisan som sticker mig i ögonen.
Trots att jämställdheten i Sverige är en god bit på vägen i jämförelse med andra länder så betraktas och behandlas ändå mitt kön som en handelsvara. Tjejer verkar ibland verkligen bara finnas till för att betraktas, värderas, granskas, förbrukas och så småningom kastas bort när vi blir för "gamla och fula".
Jag är så evinnerligt urtrött på detta, men vad ska man göra när ALLA samhällen i HELA VÄRLDEN i olika grad är på det här sättet? Vart ska man ta vägen när man inte pallar mer? Vem ska man vända sig till? Det är när man kommer hit, när man ställer sig de här frågorna som man ger upp och slutar kämpa. Man finner sig i situationen och vänjer sig vid att det aldrig kommer bli någon förändring. För det är enklast så.

Av mittordminkropp - 21 mars 2014 18:14



Idag har jag varit ledig från jobbet och passade på att få någonting gjort för en gångs skull.


   


När jag tittade ut på balkongen i morse möttes jag av de här pluttarna precis utanför huset. Man blir så glad i själen.

 

     

Gick en promenad och smakade på solskenet. Longyearbyen är fantastiskt just nu. 

 

 

Passade på att inhandla den billigaste sänglampan jag kunde hitta. Äntligen kan jag läsa i sängen! (Mormors lilla skyddsängel fick vara med också). 

 

   

Var på min första shoppingrunda sedan jag kom till Svalbard, på jakt efter en vår/-skaljacka. Tänkte att det skulle vara ett smart drag att köpa det nu innan säsongen kommer. Om det var smart får tiden utvisa men jag känner mig nöjd. 

 


Sitter nu på mitt rum, hög på "köpt-nya-prylar-eufori" och dunkar Kapten Röd. En fin dag avrundas med att INTE gå ut, utan att stanna hemma och läsa El Choco hela kvällen. Vi får se hur det går med den saken. Wish me good luck.


Usch, det här börjar likna en fjortisblogg förklädd i vinterkläder. Blööhh!


/M

Av mittordminkropp - 17 mars 2014 22:33

vägen hem från hundgården tidigare idag passade jag på att filma lite av omgivningarna. Så nu, alla ni stackare där ute som inte varit på Svalbard, har jag klippt ihop en liten guidad rundtur genom Longyearbyen. Enjoy!


/M

Av mittordminkropp - 17 mars 2014 19:36

Idag har jag haft ledigt från jobbet. Sov till halv ett, lyssnade på musik och hade det gött i min ensamhet i väntan på St.Patricks day-öl på eftermiddagen. Kom aldrig till ölen, men idag var det inte mig emot. Istället fick jag sms från Jesper som erbjöd mig en plats på dagens tur med hundspann. Jag blev hämtad vid halv tre-tiden och vi åkte till hotellet för att invänta turistgruppen som skulle följa med. När vi väntat i cirka tjugo minuter fick Jesper besked om att turisterna som bokat turen inte ens checkat in på hotellet än. Jesper suckade uppgivet, sa "this is why I allways bring this with me" och drog fram ett bigpack med Toblerone.

      Efter lång väntan anlände den lilla gruppen på fyra kineser och när vi väl var packade och klara att fara till hundgården var vi 45 minuter försenade. Kineserna berättade att de just flugit i över tjugo timmar till Svalbard ENDAST för att åka hundspann. De skulle alltså redan i kväll flyga vidare till fastlandet för att fortsätta sin speed-trip i Norge i två veckor. Snacka om pressat schema. Det första de frågade var "can you show us the polar bears to day?" Jag kände en enorm tacksamhet mot livet att jag inte är guide på Svalbard.

      Att köra hundpann var inte så svårt i sig. Det var mest bara att stå och hålla koll så att hundarna inte skadade sig eller trasslade in sig i varandra. Om man av någon anledning ville eller behövde stanna så ställde man sig på bromsen, sa "Wööööoohh" och kastade ett litet ankare i snön. Detta var väl det enda "krävande" momentet, men det hann gå fel många gånger innan resten av ekipaget förstod vad "DON'T EVER LEAVE THE BREAK!!!!" betydde. 

      Själva turen var bra, hundarna underbara och naturen var fortfarande fantastisk. Men det bästa med dagen var nog att jag fick spendera den med fyra galna kineser.

     

En dansk, en nederländare, fyra kineser och en svensk i en monstertruck på Nordpolen. <3


 

Någon av alla hundar med Star wars-namn. Det gäller att ha fantasi när man ska ge namn till hundratjugo hundar.

 

   

Passade på att posa lite på utedasset. Fara för isbjörn!

 

     

Glad tjej och glada hundar. :)

 

 

/M

Av mittordminkropp - 16 mars 2014 21:35

 

 Folk är korkade. Jag säger inget mer. 

Av mittordminkropp - 16 mars 2014 20:50

Igår gick jag hem från jobbet, ganska sliten och med inställningen att inte göra ett skit på hela kvällen. Jag skulle sitta i mina lortigaste mjukisbyxor, käka snabbnudlar och glo i väggen tills jag somnade. Som tur var blev det inte så. Just som jag stod där i köket och för femte gången öppnade kylskåpet för att verkligen försäkra mig om att det inte fanns något ätbart alternativ till nudlarna, fick jag ett fantastiskt uppiggande sms från min nyvunne vän Lina. Som av en ren händelse råkade hon fylla år och ville bjuda med mig på "skaldjursplatå" på Funken och tillhörande utgång därefter. Jag smällde igen kylskåpsdörren, kastade snabbnudlarna åt helvete och messade rätt och slätt tillbaka "Hej. Jag har ingen aning om vad skaldjursplatå är, men det låter helt fantastiskt! Count me in!"

      En timma senare satt vi där i salongen, jag, Lina och Jessica, runt ett jätteberg av räkor, hummer och musslor och sörplade bubbel i äkta Sex and the city-style. Jag bidrog med Linas första och enda födelsedagspresent: En öppnad förpackning resorb och en lavendelpåse som legat i min troslåda i tre år, inslaget i förra månadens jobbschema och en hårsnodd. Det var mycket uppskattat och stämningen steg till max. Det ena ledde till det andra och det hela slutade med att jag vinglade hem från Huset klockan fyra på morgonen, nästan tusen spänn fattigare och med köldskador över hela låren, men med ett jäkla glatt humör. 

      Vaknade i morse med kläderna och sminket på, nudlar i hela sängen och luktade gammal räka. Efter två liter vatten och lika många resorb gick jag till jobbet och sopade mattan med turisterna i fem timmar och sedan gick jag hem, ganska sliten och med inställningen att inte göra ett skit på hela kvällen. Och så blev det. 



 

Det var tre lyckliga brudar som satt runt det bordet. Och dom blev bara lyckligare och lyckligare. 

 

Mellanlandade på Puben med några öl och coctails. "Strike a pose!"

 

   

Att gå 45 minuter för att komma hem klockan 4 på morgonen i 17 minusgrader känns ändå helt okej när man har "the monkey face" i förgrunden. God bless Svalbard.   

 


/M



Av mittordminkropp - 14 mars 2014 23:45

Ligger helt förlamad i sängen, dödstrött med förfrusna tår och stinker gammal hund. Livet är förjävla gött. 

     Igår var jag ute på puben och drack öl, liksom jag brukar göra när jag har ledigt. Idag låg jag död och bakfull halva dagen, liksom jag brukar göra när jag har ledigt. Vaknade på förmiddagen i en euforisk känsla blandad med ångest och dåligt samvete, ty den åh så älskade och efterlängtade solen kastade sina strålar in genom mitt sovrumsfönster. Jag lovade mig själv att "bara sova en liten stund till" för att sedan ta tillfället i akt och köra lite carpe diem ute i solskenet resten av dagen. Självklart kom jag inte ut förrän vid 16-tiden, då solen sedan länge hunnit sjunka tillbaka ned i sitt säte bakom någon jävla skymmande fjälltopp.


Så mötte jag upp min nyfunna vän Lina och käkade våfflor med brunost på Funken (ett hotell) i någon timma innan jag begav mig vidare tillsammans med Pontus till hundgården. Sedan december när jag anlände till Longyearbyen har jag lovat mig själv och gubbarna på Greendog att jag ska komma på visit och leka med de (inte längre) nya hundvalparna och idag, tre månader senare, fick jag äntligen tummen ur röven och gjorde slag i saken. 


Igår träffade jag en bekant som lyckats förfysa tårna så illa att dom blivit blå, vita och halvvägs till kallbrand. Hon beskrev hur fort det gått när hon förfrös dem och hur ont det gjort när hon tinade upp dem på sjukhuset, så när jag väl ute på hundgården insåg att jag tagit på mig för tunna strumpor fick jag smärre panik och viftade frenetiskt med tårna för att inte riskera att gå samma öde till mötes som min bekant. 

     Kvällen spenderades ute med hundarna och sedan inne i Jespers lilla stuga, med käk och kaffe. Bra dag!


   

Stannade till på vägen för att fota lite.

 

   

Jespers lilla hytta. Gasolspis, otätade fönster och braskamin. Kan banne mig inte bli bättre. 

 

      

Så många fina, lurviga små voffsingar. Om jag inte vetat att det var slädhundar hade jag nog trott att jag befann mig på en pälsfarm. Nästan fullmåne och Gruva 7 i bakgrunden. 

 


/M


Av mittordminkropp - 7 mars 2014 22:03

I slutet på februari bestämde jag mig för att telta i djurrättsalliansens veganutmaning och bara käka vegansk kost under hela mars månad. Jag gick in i projektet med järnhård beslutsamhet och passade på att berätta för alla runtom om hur hardcore jag var som enbart skulle leva av grönsaker på en plats där det inte ens växer mossa. Jag inhandlade ett grandiost sortiment av konserverade baljväxter, rotfrukter, fryst broccoli, svindyra grönsaker och sojaprodukter. Jag bjöd hem halva jobbet på veganmiddag, insöp komplimanger och beröm för den goda maten och predikade i timmar om hur bra det är för miljön och hälsan att bara äta veganskt. Jag hade snart uppnått att bli den fulländade prettoveganen, med hemstickad tröja av ull från frigående eko-får, permanenta genus-glasögon och scrap booking som absoluta huvudintresse. Allt var perfekt. 


Men efter två och en halv dag så hände något väldigt, väldigt tråkigt. Intet ont anande gick jag ut på krogen för att dricka EN öl med kompisar. EN ENDA JÄVLA VEGANSK ÖL! Sedan råkade jag dricka jättemånga öl, vingla hem, somna med kläderna på och vakna på morgonen, fortfarande full- och hungrig som ett as. Jag råkade, utsvulten och utmärglad, kräla nedför trappan, råkade öppna kylskåpet och råkade notera att det inte fanns någon enda grej därinne som jag för tillfället kände mig sugen på. Inte en enda grej, förutom.. den där pizzabiten jag tagit med hem från jobbet tre dagar tidigare, innan jag blev fulländad prettovegan. Den där vegetariska pizzan med oliver, tomat och fetaost som troget följt mig de senaste månaderna och räddat många många frukostar, middagar och bakissöndagar. Jag kunde inte hjälpa att jag råkade käka upp pizzan med fetaost på och jag kan inte hjälpa att jag sedan den dagen inte ätit veganskt en enda gång. Jag kan inte hjälpa det för det är inte jag som bestämmer. Det är pizzan..


 

Detta är en bild på djävulen in action. Pizzan som förstör mitt liv.



/M

Skapa flashcards