Lutar mig ut över relingen.

Salta, hårda droppar piskar mitt ansikte, vinden sliter aggressivt i mina kläder, drar mig i håret, skriker i mina öron. Havet vill ha mig. Bara ett steg fel, ett oväntat vågkast eller en våt fläck och jag är hans. 

En tobisgrissla springer med flaxande vingar, barfota över de solglittriga böljorna, försvinner i en vitskummig vågkam och äts sedan levande på havets frikostiga smörgåsbord. 

En blodig ren seglar förbi på ett ensamt isflak utanför Barentsöya. Glömd och övergiven av världen, med böjd nacke står den och ödmjukt inväntar den befriande döden. Någon gråter, men vi tar oss ett varv till, för att se om något händer. Sedan puttrar vi vidare och lämnar renen åt sitt eget mörka öde. Hoppas den fick ett snabbt och smärtfritt slut. 

Lägger an vid isen och världen tystnar när maskineriet stängs av. En isbjörn vaknar ur sin sömn och med blandad nyfikenhet och skepcis strövar den fram och tillbaka men försvinner snart i det stora vita. 

Naturen är vacker, vidrig och otämjbar.

Det är nog därför jag älskar den.

   Foto: Ville  

  /M

I den tidiga morgonen nådde vi Hornsund på södra sidan av Svalbard. När motorerna plötsligt tystnade vaknade jag med ett ryck i tron om att något ödesdigert hänt, men som tur var fanns det inget att bekymra sig för. Guiderna hade skådat björn på isen och genast kallat alle man till zodiakbåtarna så när jag tagit mig ur sängen och upp på däck var alla fotografer redan borta. Denna morgon fick jag således se min livs första isbjörn. Sedan fick jag se en till. Jag var lycklig som ett barn, men fotograferna var inte lika begeistrade eftersom att björnarna höll sig på ett inte så fotovänligt avstånd. 

Hittills går allting otroligt bra. Jag kommer bra överens med alla i crewet och de verkar uppriktigt glada över att ha mig ombord. Jobbar på så gott jag kan med städning och servering men då vi är två som delar på arbetet så blir det också väldigt mycket fritid. Det är ett så fantastiskt fritt jobb. När jag är färdig med mina ordinarie sysslor så hjälper jag gubbarna med diverse grejer, som att förbereda middagen, hämta varor i lastrummet eller sitta på bryggan och speja efter grund och isbjörn. 

Just nu saknar jag ingen. Vilken frihet. <3

/M